Begravningskonfekt
Seden att bjuda på sorgekonfekt spred sig under senare hälften av 1800-talet från adeln till borgarfamiljerna i de större städerna. Från 1800-talets slut och fram till 1930-talet var det en vedertagen sedvänja i stora delar av vårt land. Begravningskonfekten beställdes antingen på ortens konditori eller från någon av bygdens karamellgummor. Innehållet i högtidskonfekterna tycks alltid ha varit en tjock glasyr, ibland med någon essens i. Den avlidnes initialer kunde skrivas i svart glasyr ovanpå.
Konfekten hade omslag av svart eller vitt krusat papper och dekor av tyll och spets. Ofta dekorerades de med sentimentala texter som monterades på konfekternas ovansida med en liten änglabild, ett kors eller något liknande. Vanligtvis serverades konfekten före begravningen men även direkt då gästerna återvänt till sorgehuset efter begravningshögtiden. Ofta sparades begravningskonfekten till minne av den avlidne och lades undan i stället för att ätas upp.